Det är verkligen på tiden med en uppdatering! Tiden bara försvinner iväg..

I våras var vi med om en otroligt chockartad och slitsam händelse..en av en uppfödares värsta mardrömmar! Vi sålde en underbar valp som vi hunnit fästa oss vid då han var drygt 4 månader, PUFF till en familj utanför Umeå..och ett par timmar efter de hämtat honom ringde de i panik och talade om att han blivit skrämd och sprungit iväg från dom..jag som var på jobbet väntade in Malin och vi kastade oss i bilen!! Där, och då började 18 dagars helvete med sökande, hopp och förtvivlan.

Vi kan inte med ord beskriva allt det lite kortfattat. Jag hämtade husvagnen ur vinterförvaringen, och det fick bli mitt men främst Malins hem i nästan 3 veckor för att vara nära när vi fick observationer av Puff..och observationer fick vi, även många hjälpsamma människor som trodde att de skulle kunna fånga honom då de såg honom vilket bara gjorde att han flydde igen! Såklart även dom som ringde oss direkt han sågs..han vandrade mellan Yttersjö-Bösta-Bjännsjö och byarna runt sjön-Kasamark fram och tillbaka och slutligen i Sörmjöle, över 11 km därifrån. Vid husvagnen hade vi med hans mamma, vi eldade brasor och kokade älglever över elden för att sprida goda dofter, Malin sov ute där han setts, vi gick massor av mil, lockade, körde hundratals mil bil, satt och väntade i timtal, vi kollade till fällorna och bytte ut mat, hade åtelkamera med sms tjänst. Och vi fick se honom några gånger, till och med så nära Malin att hans mamma Jap kunde nosa upp honom men han kände inte igen Malin eller Jap-och flydde i panik, igen..

Han sågs ute på isen, där han jagade måsarna som åt fiskrens som han själv kalasade på, så hungrig han måste varit! Det fanns så många faror för en liten valp, örnar sågs cirkla, rävar, lodjur, svaga isar, bilar och kylan-vissa nätter kröp det ner mot -8 grader och vissa nätter -2 och snöblandat regn.

Vi hade helt fantastisk hjälp av våra vänner Peder, Theres och Tobias, Maria och så många fler vänner och bekanta som erbjöd hjälp, av två ID-hundar med förare, Milla med Eva och Lyra med Gunilla, av Pia från djurskyddet, våra sökledare Eva och Thomas som hjälpte oss på avstånd med sin erfarenhet av sök, av alla bybor och folk som hörde att han var försvunnen. Människor som gick, cyklade och åkte bil bara för att leta efter honom och såklart familjen som vi var utom sig av oro och förtvivlan. Så många vänliga..som ställde upp i vått och torrt, med allt från prylar till sökhjälp utan att tveka!! 
Det finns inte TACK nog men jag tror ni förstår! <3

Många frågar såklart hur vi fick tag i Puff och här kommer en nerkortad version..

På söndag vid lunch får vi observation från Sörmjöle-mer än 11 km från där han sågs sist!
Vår vän Peder är först på plats och därefter Malin samt ägarna till Puff. Alla intar olika positioner för att försöka se honom igen..ägaren Kalle får se honom på 15 meters håll när han vänder om och drar vidare. Vi hade alla en medvetet väldigt lugn framtoning eftersom vi inte ville skrämma Puff på flykten!
Vi bestämde att flytta fällorna till platsen, och göra en matstation, jag skulle då gena över en åker för att komma tillbaka till vägen.

Mitt i steget ändrar jag mig och tar en annan väg, och rakt framför mig ser jag något i gräset..jag närmar mig sakta och ser att det är Puff som ligger och sover. Under ca 20 min sitter jag där på åkern med ryggen mot honom, slänger ut korvbitar och pratar när han vaknar och vädrar..

Jag sitter kvar, alldeles stilla och han ser mig men ligger kvar helt lugnt. Till slut lägger han ner huvudet och somnar om, och då börjar jag närma mig honom sittande fortfarande med ryggen emot. Han vaknar inte där han ligger i solen, och jag kan till slut ta honom i min famn. Han blir först rädd men då han nosar mig i ansiktet börjar svansen vifta..du är hemma nu Puff!
Vi älskar dig <3

/Nina och Malin

Det finns som sagt inte TACK nog till ALLA er som hjälpt oss på ett eller annat sätt, som släppt ert eget liv för att leta efter PUFF, för att hjälpa oss! Vi är så oändligt tacksamma, utan Er hade vi aldrig orkat!

Puff fick komma hem till sin flock hos oss, bada och äta mat, göra besök hos veterinären och vila. När han var mogen flyttade han till sin familj, som äntligen fick börja sitt liv med sin valp..han heter numera Svante, har fått ny kort frisyr och har en pudelbror som heter Svinto. Förra helgen blev vi inbjudna till Svantes sommarfest, hur fint som helst! Vi älskar dig valpen <3